Bellman's Stockholm

Bellman’s poetry concerns itself almost exclusively with Stockholm and its environs.  In Admiral Carl Tersmeden’s Memoirs, he is referred to as “the town’s well-known poet” (the capital of Sweden was commonly known as “the town”).  Although Carl Michael Bellman has been gone for more than 200 years, there are still a number of places in the capital city that mirror things in his life and poetry, or that have retained some traces of the poet’s time.
Here is a presentation of a few of these ‘intact’ places connected with Bellman, with pictures and short explanatory texts.

Foto och text: Bo G. Hall

Värdshuset Klubben  [The Tavern called “The Club”]
On Mälarhöjden, near the southwest shore of Lake Mälaren by its main channel, about five miles from Stockholm’s inner city, lies the peninsula called “Klubben” (“The Club”).  In former times it was a favored docking place for travelers by boat.  Bellman often visited this place, since he had family relations living at the nearby Hägersten farm. In Fredman’s Epistle No. 42, there is a description of a group of people playing cards at “The Club” Tavern.  An unusual trait for this Bellman poem, however, is that scene described is wintry:  “It’s snowing and getting cold,” he writes, and “wolves are howling all over.”

Foto och text: Bo G. Hall

Fader Höks krog  [Father Hök’s Tavern]
Nearby “The Club” on Mälarhöjden there was also a cruder tavern in Bellman’s time, and this one is described in Fredman’s Epistel No. 49.  The innkeeper’s name was Father Hök.  He bids his guests welcome as they disembark from the lake boat.  Lake Mälaren is full of other sailboats – a milieu often and affectionately described by the poet.  The phrase “Minsta vinkel osar finkel” (something like “There’s smoke from a still behind every hill”), from the second verse of this poem, has become famous; it apparently refers to the numerous moonshine operations in houses along the shore.

Foto och text: Bo G. Hall

Hägerstens gård  [The Farm at Hägersten]
Claes Arrhén von Kapfelman was a lawyer who married Bellman’s oldest sister, Catarina Christina, and purchased the farm at Hägersten in 1765.  The poet was often a guest at the farm.  It lies just outside the center of Axelsberg.  There are many poems preserved from Bellman’s visits here.  Fredman’s Song No. 65 – a letter in verse to the poet’s friend and patron, Elis Schröderheim – contains a humorous description of a hunting scene here, and the manuscripts date the occasion June 5, 1777 at Hägersten Farm.

Foto och text: Bo G. Hall

Årsta gård  [The Farm at Årsta]For a year during his youth, Bellman was compelled to live with his parents at the farm at Årsta.  Toward the end of his life, however, he returned to this milieu, when the farm was owned by C. H. von Schnell and his wife Märta Helena (maiden name Reenstierna), who wrote a highly interesting diary about her life on the farm.  Bellman became Märta Helena’s ‘chosen poet’ for the farm, and performed his own works at the haying festivities.  When Bellman was in debtor’s prison in 1794, she had a bottle of cherry brandy sent to him in an attempt to lift his spirits.

Foto och text: Bo G. Hall

Faggens Krog  [Fagge’s Tavern]
On Gavelius Street close to Vitaberg Park (on Södermalm, the island directly adjoining the Old Town of Stockholm), this building still stands, where once the Fagge family had a well-liked tavern in Bellman’s time.  In Fredmans Epistel No. 55 there is a description of a jolly group of tavern visitors who are passing the time with a game of bowling and other entertainments.

Foto och text: Bo G. Hall

Fågelsången  [The Fågelsång Farm]
Bellman spent a good deal of time outside the city limits of Stockholm, in an area known today as Hägersten.  He was a frequent visitor at the Fågelsång farm, which lies at the west end of a lake called Trekanten. Bellman’s younger sister, Fredrika Eleonora, and her husband, Georg Stiernhoff, lived there.  Please note:  what appears to be the main building here is only a backdrop!  The actual farm house is the building on the right side.

Foto och text: Bo G. Hall

Ekensberg  [Ekensberg Tavern]
In the 18th century, the shores along the shipping channel on Lake Mälaren were dotted by taverns that catered to travelers.  One of the most well-known of these was found in this building in Ekensberg (today in the suburb of Gröndal).  Bellman has given us a drastic description of activities here in Fredman’s Epistel No. 48:  the pounding of the bowling balls drown out the snores of a tavern customer who has fallen asleep with a rock (!) for a pillow.

Foto och text: Bo G. Hall

Stadsmuseet  [Stockholm’s City Museum]
The City Museum at Södermalmstorg (the marketplace just across the bridge from the Old Town) lies in a magnificent palace that in Bellman’s time was the southern City Hall for Stockholm.  There was a tavern in the basement of the palace that Bellman often visited.  The meetings of Augustiorden [“The August Society”] were held here, and Bellman himself was the spokesperson for the group.  The August Society was organized for the purpose of supporting King Gustaf III (Gustavus III) and the royal Swedish family. Gustaf’s name-day (a continuing Swedish tradition, according to which each day of the year is provided with a name or a group of personal names), his birthday and the day he took over parliament in a coup d’état were all celebrated.  Bellman was an active royalist, who wrote for one such occasion: “Lefve Gustaf, vår Kung, vår Far! Så länge blod än finns i någon åder quar, Så rinne det till hans försvar!” (something like:  “Long live Gustaf, our King, our Father! As long as blood still runs in any of our veins, Let it run in his defense!”)

Foto och text: Bo G. Hall

Källaren Gyldene Freden  [The Cellar Tavern “Golden Peace”]
The legendary “Gyldene Freden” is still in existence as a restaurant and tavern.  It is found in the Old Town, on Österlånggatan 51.  It was of course visited by Bellman.  In one poem attributed to Bellman, he used the tavern as the start of a ‘round Robin’ of drinking establishments with a number of  “soldiers of Bacchus”:  “Förgyllda Freden – karl, bliv I leden!  Härifrån på stund patrullen går” (something like: “Gyldene Freden – soldier, stay in your rank!  This is where our patrol starts in a minute”).  Our own time’s most reknowned Bellman researcher, Gunnar Hillbom, has noted some doubt as to whether it was Bellman himself who wrote that text.

Foto och text: Bo G. Hall

Krogen Krypin  [The Tavern “Creep In”]
One of the most famous poems in the collection Fredman’s Epistles is No. 23, “Ach du min Moder” (“Ah, tell me, mother…”). It starts with a frightful description of the alcoholic’s plight, when he lies in the gutter late at night, filled with anguish and self-pity, outside the Krypin Tavern near Järntorget in the Old Town.  After a while, however, the sun rises, and the doors of the pubs begin to open, causing a change in the tone of the poem…  “Hurra Courage! Lustigt Bagage! Friskt i flaskan, hej!” (something like:  “Hurra, spirits up!  Smile, you bum! There’s liquor in the bottle, ho!”).  One of the finest interpretations of Bellman ever made may be heard of this very song: it is Fred Åkerström’s recording (found on the 6 CD-set of the Complete Fredman’s Epistles).

Foto och text: Bo G. Hall

Gamla Riksbanken  [The Old National Bank Building]
In his youth, Bellman planned to work for the Swedish government in some capacity.  He held a job at the Manufacturing Office and the Customs Office, but never advanced further.  At the age of nineteen, he applied for a position at the National Bank – in the 1750’s, it was housed here on Järntorget in the Old Town.  From the standard test for applicants (the results have been preserved), it appears that he had difficulty doing fractions, since he could not tell the difference between the numerator and the denominator.  He knew his multiplication tables, however, and so they let him work at the bank for the next five years.

Foto och text: Bo G. Hall

Krogen Rostock  [The Rostock Tavern]
Fredman’s Epistle No. 45 describes a brawl at the Rostock Tavern, which was situated in this building at Västerlånggatan 45 in the Old Town.  One of Bellman’s characters, Mollberg, was beaten up when he refused to stop playing a mazurka his adversary didn’t like.  Perhaps even worse, he insisted on making comments about “the state of Poland.”  Mollberg was sticking his nose into international politics:  Poland had been divided in 1773 by Prussia and Russia.  The other guy yells:  “What the hell do you have to do with Poland’s situation?” and the scene goes downhill from there.

Foto och text: Bo G. Hall

Stora Nygatan 20  [The Home at Stora Nygatan 20]
Bellman had recurring problems with his finances, and his family was often forced to move to different homes.  He and his family lived at this address in the Old Town from 1787 to 1789.  It was here that he wrote the famous lullaby, “Little Charles, sleep tight in peace,” for the couple’s newborn son, Carl.

Foto och text: Bo G. Hall

Bellmans grav [Bellman’s Grave]
Bellman was buried in the graveyard at Klara Church (between Sergelstorg and the railway station).  His monument near the street exit to Klarabergsgatan, decorated with the large medallion by the renowned sculptor, Tobias Sergel, was raised by the Swedish Academy in 1851.  It is known that Bellman’s remains were buried in this churchyard; but the exact spot is actually unknown, since there were numerous reburials in this graveyard during the 19th century.

Foto och text: Bo G. Hall

Urvädersgränd  [The Home at Urvädersgränd]
During several highly productive years at the beginning of the 1770’s, Bellman rented an attic apartment on the little street called Urvädersgränd on Södermalm (just up the hill from the Stockholm City Museum).  The house is now owned by Par Bricole, a fellowship of which Bellman was once a member.  It was in this small apartment that Bellman wrote perhaps three quarters of the collection Fredman’s Epistlar – including such famous songs as No. 33, “Stolta stad” (“Splendid isle”) and No. 25, “Blåsen nu alla” (“Blow your horns loudly”).

Foto och text: Bo G. Hall

Stora Sjötullen [Naval Customs House]
The island Långholmen is a milieu that is sometimes referred to in Bellman’s poetry.  Known at a later time for its modern prison buildings, it was also a place feared in Bellman’s time by ‘loose’ young women without employment.  They were subject to arrest and work for a year at the “Spinning House,” where they were to spin wool for the State-owned clothing factory.  In Fredman’s Epistel No. 36, Ulla Winblad is arrested for this purpose.  In Fredman’s Epistel No. 48, the Naval Customs House is mentioned, where all boat traffic from Lake Mälaren on their way into the city had to declare their wares.  The Customs House was on the north shore of Långholmen (in the pictured building from 1785).

Foto och text: Bo G. Hall

Stora Henriksvik  [Customs Inspector’s House]
Before the Naval Customs were moved to the building known as Sjötullen, the custom’s officer had his office and living quarters at Stora Henriksvik, a short distance to the east on the island of Långholmen.  After extensive renovations, this building, probably from the late 1600’s, has become the home of a fine little Bellman Museum, an initiative begun privately with the help of the Society for Bellman’s Memory (Sällskapet Bellmans Minne).    

Foto och text: Olof Holm

Soon available in English

Apotekarehuset eller Apotekshuset
Apotekarehuset uppfördes 1741 som varvsägarboställe och var det första stenhuset i området. Inredningen, med målningar i kinesisk stil från 1760-talet då af Chapmans bodde här, inspirerade Bellman till Fredmans Epistel n:o 22, ”Till the nybyggare på Gröna Lund”. Även Fredmans Epistel n:o 25, ”Blåsen nu alla” har motiv från Apotekshuset, där det alltjämt finns en väggmålning föreställande Vattnets element i anslutning till Bouchers målning Venus triumf, som riksrådet och kanslipresidenten greve Carl Gustaf Tessin inköpt, och som fortfarande finns i Stockholm. Huset rymmer numera Gröna Lunds administration.
Lilla Allmänna gränd 3, Djurgården, Stockholm

Foto och text: Olof Holm

Mjölnargården
Mjölnargården är från 1700-talets början och ingick i en malmgård som även innefattade Bellmanhuset. Ett tag på 1700-talet var här en krog. Gröna Lund använder det idag som ett konditori inne på tivoliområdet.
Lilla Allmänna gränd 10, Djurgården, Stockholm

Foto och text: Olof Holm

Bellmanhuset på Djurgården
Bellmanhuset på Djurgården ingår tillsammans med Mjölnargården och några andra nu förlorade hus i ett komplex som tillhörde varvet. Den omtalade lunden låg möjligen mellan de två bevarade husen, alltså idag inne på tivolis område. I frontespisrummet är tak och väggar målade, troligen av Petter Lorenz Hoffbro. På varvsområdet fanns krogar för varvspersonalen och besökare, och hit eller till Mjölnargården förläggs handlingen i Fredmans Epistel n:o 62, ”Angående sista balen på Gröna Lund” och Fredmans Epistel n:o 12, ”Elegie öfver Slagsmålet på Gröna Lund”.
Långa gatan 4, Gröna Lund, Djurgården, Stockholm

Foto och text: Olof Holm

Bellmanbysten
Krogen Bellmansro brann ned 1952 och har inte uppbyggts på nytt. Namnet kommer av den byst som Johan Niclas Byström skulpterat med Sergels medaljong som förebild, och som invigdes 1829 på ”en plats där Bellman tyckte om att sitta under en ek”. Det är tveksamt om man vid resandet kunde vara säker på något sådant. Bysten är den första offentliga skulptur i Sverige som ägnas åt en icke kunglig person på allmän plats. Datum för invigningen var den 26 juli, som alltjämt är Bellmandagen i Stockholm.
Bellmansro, Djurgården, Stockholm

Foto och text: Olof Holm

Bellmanstaty
Hasselbacken har sitt namn av den hassellund som revs ned 1792, invid den krog som ett tag hette Dunderhyttan, och som var en mötespunkt för utflykter till Djurgården på Bellmans tid. Statyn är en bronsreplik efter Alfred Nyströms original i zink, som numera står i Kräftriket. August Strindberg satt modell för statyn från 1869.
Hasselbacken, Djurgården, Stockholm

Foto och text: Olof Holm

Nummerlotteriet
Bellman blev 1776 sekreterare i Nummerlotteriet, som hade inrättats av Gustaf III 1773, och som här hade sina lokaler. Han behöll tjänsten till sin död. Det hävdas att han vissa tider hyrde ut tjänsten mot halva lönen. I och med denna befattning kunde Bellman titulera sig ”Kungl. Hof-Secreterare”.
Fasaden döljer tre medeltida hus.
Svartmangatan 9, Gamla Stan, Stockholm

Foto och text: Olof Holm

Högvakten, norra flygeln
Under tio veckor på våren 1794 satt Bellman ’bysatt’ i Högvaktsflygeln, på Stockholm slott för en skuld om 102 riksdaler. Som statsanställd behövde han inte sitta i stadens bysättningshäkte på Hornsgatan. Icke desto mindre var lokalen fuktig och kall även om sängen, som Bellman skämtsamt uppgivit, en gång varit kung Fredriks egen. Cellen hade fönster mot baksidan. Här skrev han sin Levernesbeskrivning och drack körsbärsvin som Årstafrun kommit med till häktet.
Stockholms slott, Gamla Stan, Stockholm

Foto och text: Olof Holm

Hemma hos Palmstedts
En trappa upp i hörnlägenheten bodde Bellmans barndomsvän stadsarkitekt Erik Palmstedt och hans hustru Gustava. På 1790-talet deltog författaren Carl Gustaf af Leopold, kompositören Joseph Martin Kraus, organisten Johan Wikmanson, konstnärsbröderna Elias och Johan Fredrik Martin och Bellman med flera i fru Gustavas frukostar och här uppfördes av Carl Michael och Lovisa Bellman kantaten ”Fiskarestugan” av Kraus och Bellman, till Gustavas ära. Till höger i bilden syns det Ehrenstrahlska huset. Båda ingår numera i Storkyrkoskolan.
Svartmangatan 22, Gamla Stan, Stockholm

Foto och text: Olof Holm

Ehrenstrahlska huset
Ehrenstrahlska huset är från 1600-talet och uppfördes av hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl. Senare kom det att ägas av Peter Hinrich Fuhrman som här öppnade vinstuga, där Bellman, Tobias Sergel och Erik Palmstedt sågs som gäster. Fuhrman var f. ö. styvfar till Engela Friedlein, mor till Bellmans hustru, Lovisa Grönlund. Huset, liksom det Palmstedtska, står på det gamla Svartbrödraklostrets murar och ingår numera i Storkyrkoskolan.
Svartmangatan 22, Gamla Stan, Stockholm

Foto och text: Olof Holm

Maria kyrka
I kvarteret intill kyrkan i väster föddes Bellman, och han växte upp i det dåvarande huset hundra meter in på nuvarande Bellmansgatan. I kyrkan döptes han med sin morfar kyrkoherden Michael Hermonius som en av faddrarna. Från barndomshemmet gick han över kyrkogården för att komma till mormor och morfar i prästgården. Fredmans Epistel n:o 81, ”Märk hur vår skugga”, utspelar sig på Maria kyrkogård.
Hornsgatan, Södermalm, Stockholm

Foto och text: Olof Holm

Katarina kyrka
Såväl Fredmans Epistel n:o 38, ”Undan ur vägen” som Fredmans Epistel n:o 54, ”Aldrig en Iris”, båda ägnade åt korporal Bomans begravning, utspelar sig på Katarina kyrkogård.
Högbergsgatan, Södermalm, Stockholm

Foto och text: Olof Holm

Platsen för krogen Terra Nova
Sjömanskrogen Terra Nova var belägen i huset i fonden. Där utspelas Fredmans Epistel n:o 5, ”Til the trogne Bröder på Terra Nova i Gaffelgränden” med inledningen ”Käre bröder, så låtom oss supa i fred”. Även Bellmans skämttidning Hwad Behagas? N:o 2 nämner Terra Nova.
Gaffelgränd, Gamla Stan, Stockholm

Foto och text: Olof Holm

Platsen för krogen Amsterdam
Fredmans Epistel n:o 78, ”Fägne-Spel på Fader Didriks Namnsdag år 1780, sammanställt på Amsterdam, et Näringsställe i Stora Hopar gränd” med inledningsraden ”Knappt Jeppe hant ur gluggen gå in” utspelas här. I parodiska tidningar som Dagligt Allehanda för den 24 Augusti 1773 och Inrikes Tidningar, Stockholm, Torsdagen den 5 September, År 1782 skojar Bellman med namnlikheten med staden Amsterdam. Var i gränden sjömanskrogen Amsterdam var belägen är okänt.
Stora Hoparegränd, Gamla Stan, Stockholm

Foto och text: Olof Holm

Krogen Clas på Hörnet
Clas på Hörnet öppnades 1731 och har sitt namn efter sin förste traktör, Clas Browall. På Bellmans tid ledde Bellmans vän Petter Helin verksamheten till en glanstid för krogen som nämns flerfaldigt i Bellmans dikter och i hans dramatiska arbeten. Här sammanträdde ordenssällskapet Par Bricole som Bellman tillhörde, och här framförde Bellman hyllningsdikter till vänner, bland dem krögaren själv. Det ursprungliga värdshuset är rivet och kvar av gårdens hus står detta, som sedan 1984 åter är restaurang.
Hörnet av BirgerJarlsgatan/Surbrunnsgatan, Vasastan, Stockholm

Foto och text: Olof Holm

Krogen Lilla Hornsberg
Slottet Hornsberg uppfördes av greven och fältmarskalken Gustaf Horn på 1600-talet. På 1760-talet avsöndrades därifrån Lilla Hornberg, en sjökrog med namnet Fördärvet, lämplig för utflykter från staden. I juli 1779 skev Bellman här ett impromptu och 1793 sände han härifrån en versbiljett till vännerna Kempensköld på Tjälvesta, men han uppgav att avsändningsorten är Tripoli och avsändaren en domestik hos Kempensköld. Den halva av huset som är närmast i bild tillhör den äldsta delen, möjligen från 1600-talet.
Hornsbergs Strand 22, Kungsholmen, Stockholm

Foto och text: Olof Holm

Börshuset
Byggnaden ritades och uppfördes av Bellmans vän arkitekten Erik Palmstedt under åren 1767-1778. Börshuset med sin stora ’börssal’ var den främsta festlokalen i den borgerliga staden. Hit gick bl.a. Bellmans fästmö Lovisa på borgerskapets maskerad. Fästmannen stannade hemma och skrev en rimmad hyllning inför hennes hemkomst. I dikten uppmanar han henne att under maskeraden kasta sin mask för att visa sin skönhet för de deltagande, så att inte någon tvekan skall råda om vem som är vackrast.
Stortorget, Gamla Stan, Stockholm

Kräftriket
Krogen Kräftriket kallas även ’Första torpet’ (d.v.s. det första utanför nuvarande Roslagstull) eller ’Katrineberg’ och var känt för sina goda kräftor. I början av 1790-talet var det ett omtyckt tillhåll för ’piquenique’ utanför staden, och här bjöds en utsikt bort mot det kungliga Haga. Här utspelas Fredmans Epistel n:o 80, ”Liksom en Herdinna”. För statyn från 1869 i zink av Alfred Nyström satt August Strindberg modell.
Kräftriket, vid Roslagstull, Stockholm

Foto och text: Olof Holm

Turkiska paviljongen
I ’gamla Haga’ började kungen sin vistelse i Hagaparken innan paviljongen var byggd och innan det stora slottsbygget kunde påbörjas. I den turkiska ’kiosk’ – f.ö. ett lånord från turkiskan – som Gustaf III låtit Louis Mareliez rita, spelades på nyårsnatten 1789 Bellmans pjäs Dramatiska sammankomsten, om hur skådespelarna vid Kungliga Dramatiska Teatern diskuterar repertoar, rollbesättning, scenkläder men främst det nya teaterreglementet. Dramatens skådespelare spelade varandra och allt slutar i en hyllning till kungen.
Gamla Haga, Hagaparken, Solna

Foto och text: Olof Holm

Gustaf III:s paviljong och Ekotemplet
Av det planerade slottet på Haga blev bara grundmurarna uppförda. Något åldfruämbete hade man kanske inte tänkt inrätta, men Bellman skrev en supplik för att få sin Lovisa ihågkommen vid en anställning och bifogade den nu så berömda Hagavisan, Fredmans Sång n:o 64 ”Fjäril’n vingad syns på Haga”. Nu blev det inget slott, ingen åldfruvärdighet, och kvar står bara kungens paviljong och Ekotemplet – och en av Sveriges visklenoder.
Hagaparken, Solna

Foto och text: Olof Holm

Karlbergs slott
Av alla ordnar som hade Bellman som ’broder’ var Augustiorden den mest politiska, ägnad att hylla och vårda minnet av Gustaf III:s statskupp den 19 augusti 1772. Orden sammanträdde i Södra stadshuset, på Sabbatsberg, och här på det kungliga slottet Karlberg, i orangeriet, som nu är försvunnet. I en lägenhet i orangeriets östra del bodde Bellman med familj i några omgångar.
Karlbergs slott, Stockholm

Foto och text: Olof Holm

Elfsvik gård, Lidingö
Elfsvik inköptes 1775 av hovgulddragare Petter Widman med familj. Widman och Bellman var vänner och ordensbröder i Arla Coldinu Orden, och båda hängivna anhängare till Gustaf III. Fram till Widmans död 1791 sågs Bellman som gäst på Elfsvik, där han satte upp divertissemang och besjöng platsen i många visor, t.ex. Lidingö-bornas sång ”Glada bygd så täckt belägen”, som var den första av Bellmans visor att använda den melodi vi idag mest förknippar med ”Fjäril’n vingad”, (vilket ingen lokalpatriot på Lidingö kan undgå att påpeka). Även Fredmans Sång n:o 21, ”Så lunka vi så småningom” sjöngs för första gången här.
Elfsvik, Lidingö