Hej elever och lärare!

Ska ni arbeta med Carl Michael Bellman i skolan? Här på hemsidan finns mycket information om Bellman och hans samtid och här nedan har vi samlat  direkta tips och råd.

Det finns många olika sätt att närma sig Bellman

  • Tipspromenad/Stadsvandring i Bellmans Stockholm (t.ex. utifrån Bellmans bostäder, eller platser som nämns i hans diktning)
  • Multimediapresentation om Fredmanvärlden och dess figurer
  • Multimediapresentation om Bellmans liv
  • Multimediapresentation om 1700-talets musik i Sverige (kopplat till vilka referenser till kända melodier, danser etc. som finns i Bellmans dikting)
  • Multimediapresentation om Bellmans musikinstrument (luta/citrichen)
  • Multimediapresentation om 1700-talets svenska klädmode (kopplat till vilka referenser till olika typer av kläder, skor, tyger, färger etc som finns i Bellmans diktning)
  • Multimediapresentation om 1700-talets svenska mat- och dryckeskultur (med koppling till referenser till mat och dryck och bordsskick etc. i Bellmans diktning)
  • Dramatisering (uppspelning) av epistlar och sånger. Jobba i grupp. Välj en epistel eller sång och anpassa antalet delatgare i gruppen till antalet aktörer i vald dikt. Läs om de karaktärer som förekommer i dikten. Dramatisera händelseförloppet och försök få med så mycket av den ursprungliga dialogen i episteln/sången som möjligt, (modernisera gärna språkbruket) och/eller lägg till egen dialog som passar med händelserna och karaktärerna.

A) Generella råd om att skriva uppsats:

1. Börja med att samla material om ditt ämne. Var noga med att inte bara använda Internetkällor, utan att också söka på bibliotek.

7 korta tips för att komma igång med informationssökningen: 

  • Om du är obekant med bibliotek och bibliotekskataloger, tillbringa en dag på ett av de större biblioteken i din stad, och bekanta dig med bibliotektmiljön, katalogsystem, databaser etc. Fråga gärna en bibliotekarie om hjälp. Går ni en hel grupp brukar man kunna förboka en visning. Hör med ditt bibliotek!
  • Börja nära! Titta i bibliografier/källförteckningar i skolböckerna och i dina egna böcker som relaterar till ditt ämne.
  • Gör en ämnessökning i LIBRIS, gör en lista på böcker som verkar relevanta, och ägna ett par dagar åt att kolla upp dem. LIBRIS (Nationell söktjänst, de svenska forskningsbibliotekens gemensamma katalog) http://libris.kb.se/
  • Gör detsamma med artiklar
  • Gör en Internetsökning med titlar eller med nyckelord för ditt ämne, för att bilda dig en uppfattning av vad som finns tillgängligt online.
  • Tänk på att Wikipedia, bloggar och liknande är osäkra källor, så undvik sådant. Använd inga källor som inte själv har en bibliografi.
  • Läs alltid in dig på flera källor om samma ämne så att du kan jämföra och kontrastera information.

Fyra böcker om Carl Michael Bellman att börja med:

  • Paul Britten Austin, The Life and Songs of Carl Michael Bellman. Genius of the Swedish Rococo, (Malmö 1967)/ Carl Michael Bellman. Hans liv, hans miljö, hans verk, övers. Gun och Nils A. Bengtsson, (Malmö 1970)
  • Lars Huldén, Carl Michael Bellman (Stockholm 1994).
  • Leif Landen, Carl Michael Bellman – En biografi (Stockholm 2008)
  • Lars Lönnroth, Ljuva Karneval! Om Carl Michael Bellmans diktning (Stockholm 2005)

(För fler tips på böcker om Bellman och hans tid, se nedan under ”Resurser”, eller vår meny ”Boktips”)

2. Sovra i allt material du hittat, välj ut det som är relevant för just din frågeställning och fokusera på det.

3. Organisera ditt material! Innan du sätter igång med att skriva själva texten, gör en dispositionsmall – en uppställning där du sorterar i vilken ordning informationen ska komma.

4. När du skriver, tänk på att skriva personligt och varierat utan att använda talspråk. Se till att hela tiden vara klar och tydlig och undvik vaga och otydliga formuleringar. Se till att du förstår innebörden av alla ord du använder, och förklara alla svåra ord och begrepp du använder. Ta hjälp av ordböcker, uppslagsböcker och skrivregler vid behov. På Språkrådets webbsida finns en uttömmande lista över bra handböcker i språkvård (sökväg: www.sprakradet.se / Språkhjälp / Tryckta källor). Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) finns tillgänglig på nätet: www.saob.se

5. När du har skrivit din text, låt den vila ett par dagar. Gå sedan tillbaka och omarbeta texten, stycke för stycke, mening för mening och ord för ord. Dela in texten under lämpliga rubriker. Sätt en titel på din uppsats. Låt en kamrat läsa och ge respons på din text innan du omarbetar och korrekturläser en sista gång.

B) Att skriva en formell uppsats:

En akademisk uppsats skall följa nedanstående indelning. Observera att rubrikerna ska heta såsom nedan, utom ”Rubriker” där du själv sätter passande underrubriker för att dela in din text.

  • Inledning 
    Här skall du presentera ditt ämne i allmänna ordalag, och ge en bakgrund till ditt ämne på ett intresseväckande men sakligt vis.
  • Syfte och frågeställning
    Här förklarar du ditt syfte med uppsatsen, vad du vill undersöka, vilka frågor du vill besvara med din undersökning, t.ex. ”Med den här uppsatsen vill jag undersöka hur/varför…”
  • Metod
    Om du har använt en särskild metod i din undersökning, t.ex. intervju, statistik, experiment eller liknande, skall detta anges och motiveras här.
  • Rubriker (här får du själv hitta på rubrikernas namn)
    Efter de tre första rubrikerna, skall du dela in din text i egna rubriker. Tänk på att rubrikerna skall vara relevanta och intressanta. Rubriken är till för att göra din text överskådlig och lätt att hitta i.
  • Sammanfattning och slutkommentar
    Sist i din text skall du ha en sammanfattning där du kort redogör för textens huvuddrag och för de resultat du kommit fram till (inget nytt här alltså!).
  • Käll- och litteraturförteckning
    Allra sist skall du ställa upp en käll- och litteraturförteckning. Här redovisar du vilka källor du har använt. Dessa skall delas in i otryckta och tryckta källor. Otryckta källor är t.ex. intervjuer, brev och audiovisuella källor. Till de tryckta källorna räknas allt tryckt material såsom böcker och artiklar.

C) Förslag på uppsatsämnen om Bellman:

  • Bellman och danserna (vilka danser omnämns i Bellmans diktning? Var och när var de populära? Vad bidrar skildringar av dans med till Bellmans diktning?)
  • Bellman och klädmodet (Bellmans diktning spänner över nästan 40 år och omnämner olika kläder och klädstilar som var på modet. Vad är deras ursprung, hur skiftade modet och hur kan man se det i t.ex. Fredmans epistlar? Vad tillför omnämnandet av kläder, tyger, stilar och färger dikterna?)
  • Präster, religion och bibliska figurer i Fredmans epistlar (Bellman skämtar ofta med präster och religion i epistlarna. Varför då? På vilket sätt driver han med dessa figurer? Vad får det för effekt? Hur såg religionen ut på Bellmans tid i Sverige? Hur hänger driften med bibliska figurer ihop med genrerna litterär och/eller musikalisk pardodi?)
  • Sjukdom och död i Fredmans epistlar (Många epistlar och sånger innehåller scener som skildrar sjukdom och död. Detta sker på lite olika vis, konkret och detaljerat eller allegoriskt. Jämför de olika sätten att skildra sjukdom och död i några Bellmanvisor. Hur såg dödligheten ut i Stockholm på Bellmans tid? Vilka sjukdomar var vanligast?)
  • Bellman och dryckerna. (Vilka drycker skriver han om och vad är de för några?)
  • Bellman och sällskapslekarna. (Vilka lekar lekte man på Bellmans tid och vilka omnämns i dikterna? I vilka situationer skildras lekar?)
  • Vilka är de riktiga figurerna i epistlarna? (Fanns karaktärerna på riktigt? Vilka? Eller vilka personer var de pseudonymer för?)
  • Bellmans familj. (Vilka var de och vart tog de vägen?)
  • Analys av enskilda dikter (Välj ut en eller ett par dikter av Bellman och gör en genomtänkt lyrikanalys)

Vilka är figurerna i Fredmans epistlar och sånger egentligen? Bellmanforskarna har länge ägnat sig åt att försöka reda ut vilka verkliga existenser som ligger bakom de namn som Bellman nyttjar i sina verk. De biografiska uppgifterna är intressanta som kuriosa, men har egentligen ingen betydelse för förståelsen av dikterna. Trots att en del av karaktärerna i Bellmans fiktiva universum fått sina namn efter verkliga personer som levt och verkat strax innan eller under Bellmans levnad, lever diktens karaktärer sitt eget liv, sprunget ur författarens fantasi.

På följande vis introducerar Bellman de agerande i respektive Fredmans epistlar och Fredmans sånger:

Personerne som nämnas i Fredmans Epistlar.

  • Fredman; namnkunnig Urmakare i Stockholm, utan Ur, Verkstad och Förlag.
  • Ulla Winblad; Nymph och Prästinna i Bacchi Tempel. Fadren fordom Corporal vid Gardet.
  • Fader Berg; Tapetmålare, och Stads-Virtuos på flere Instrumenter.
  • Fader Bergström; Namnsdags-blåsare i Cathrina trakten.
  • Corporal Mollberg; ägde hus på Hornsgatan, var en tid Fabriks-Idkare, så Ryttare, utan Hus, Häst
  • och Schabrak, omsider Dansmästare.
  • Eric Bergström; en Passagerare, merendels Marskalk och Taffeltäckare på Bröllop och Baler.
  • Christian Wingmark, gemenligen kallad Wingmark med stora peruken, ägde i proportion samma
  • skicklighet på fleut-douce, som den ännu lefvande blinda Virtuosen Colling.
  • Anders Wingmark; Klädmäklare i Urväders gränd, för detta mycket glad och småförståndig.
  • Pehr Bergström, allmänt kallad Brodren Pehr, mycket vig i Caprioler, och at slänga en Rival ur
  • Pålskan efter takten, öfvermåttan rolig man, och med rundt hår.
  • Christian Samuel Bredström; en Passagerare, såg ej oftare dagsljuset än genom Buteljebotten; dess
  • vistande obekant.
  • Petter Bredström; Commissionär.
  • Norström; Sjötulls-Besökare, förmäld med Ulla; Fadren Trägårdsmästare i Dauerska Trägården;
  • har ingen röst, spelar intet Instrument, förskrifver sjelf sina viner.
  • Kihlberg, allmänt Pharaos Bagare kallad; fordom Bacchi Ordens Officiant och Härold.
  • Fader Kulkus; merendels sysselsatt med vitnesmål, sällan åsyna vitne.
  • Wetz, Joachim; Instantie-Trampare och Bröllops-Poet.
  • Jergen Puckel; under Hall-Rätten.
  • Benjamin Schwalbe; Likaledes.
  • Fader Movitz; Constapel, namnkunnig af sin Concert på Tre Byttor; Componerat Musiken till
  • Serlachii Vårblomma.
  • Fröman; Dödgräfvare och Tractör i Bensvarfvarträgården. Död och begrafven.
  • Gumman på Thermopolium; Caffehus i Myntgränden, så kalladt på 70 talet.
  • Lotta; dess Jungfru.
  • Ormens Pigor; Et Tractörställe i staden, där Fader Bergström gemenligen spelade Nu hvilar hela
  • jorden, sen han hunnit från Cathrina trakten och ärnade sluta.
  • Mutter på Tuppen;
  • Mor på Fyrkanten;
  • Mor Maja Myra i Solgränd;
  • Kolmätars Lotta;
  • Sophia på Lokatten;
  • Jeanna, som tappa sin Rubin;
  • Gretgen, Styrmans dottren, med flere, kännas nog af de ställen där de af Fredman i Epistlarna
  • nämnas.

UNDERRÄTTELSE
Corno, Valdthorn; Clarin (Clarinetto), Clarinett; Fagotto, Fagott eller Basson; Flauto, Flöjt; Oboe; Tamb. (Tamburo,) Trumma; Timp. (Timpani,) Pukor; Tromb. (Tromba,) Trumpet; V:cllo (Violoncello,) Violoncell eller Liten Bas.
Dessa ord utmärka at där strekarne stå, bör rösten imitera det utsatte Instrumentets ljud, efter den melodi som noterne utvisa.

(Källa: Fredmans epistlar 1990, Hillbom/Massengale, s. 12-14).

PERSONERNE som nämnas i Fredmans Sånger

  • Kolmodin, eller såsom adlad i Bacchi Ordens Capitel af de två förgylta Svinen, kallad von Källarcreutz, behöfver ej vidare beskrifvas på dess mull; minnet af hans Bachanaliska styrka och lekande omgänge äro i flere handlingar förvarande.
  • Holmström; fordom Actuarie med röd kappa i för detta Manufactur-Contoret, mera känd under namn af Ehrensugga, som dess Bachanaliska vapen efter Heraldikens reglor på det nogaste urvisar. Desse tvenne Commendeurer hafva långt för detta nedlagt sina trattar och kedjor i Templet.
  • Nystedt; fordom Liqeur-förvaltare på Källaren Enigheten, där altid vankades fluidum och käppslängar; teknade gemenligen hälften af namnet sjelf, och när Kyparen lade stedt i ändan, så var räkningen färdig.
  • Meissner; Caracteren och Näringsstället obekante, adopterade til Ölheim med Ö, en annan Meissner, som merendels satt och sof vid Hammarby på Tullgården. Desse tvenne Commendeurer hvila på Cathrina Kyrkogård.
  • Stendecker; Konglig Svensk Pukslagare på Hessisk Stat; bekant af sina hvirflar 12 steg ifrån pukorna; afsomnad på Näringsstället Elephanten vid Danto.
  • Lundholm; Bränvinsbrännare och Commendeur. Öfver honom är Parentation i Templet hållen af Perukmakar-Gesällen, Ceremoni-mästaren, Ordens-Oratorn och Parentatorn samt constituerade Dansmästaren i Choret Janke Jensen.
  • Han söp tre qvart på sex, och klockan sex han dog. 
  • Appelstubbe; för detta Tullnär i Österbotten, som vid gästabud, dit han ej blef buden, och då stekens ankomst på bordet med Valdthornen förkunnades, raglade drifteliga in, och under föregifvande at Kalfven ej var förtullad, sjelf slukade anrättningen.
  • Österman, Stolmakare; en vandrande Riddare, i anseende därtil at Stolen hängde vid taklisten.
  • Halling, Sockerbagare; flyttade en vacker dag sin skylt midt öfver gatan, med denna sinnrika inscription: Här bor Sockerbagaren Halling, som tilförene bodde midt öfver.
  • Agrell, Tullskrifvare; lade för flera år sedan locket på sitt stop, och vandrade.
  • Kämpendal, Härold i Bacchi Ordens Capitel; borgade sin sista sup på en lefvande gås från Fogelsången; och afsomnade på Näringsstället N:o 84 vid Hornskroken.
  • Nybom; af honom är ej mera öfrigt i handlingarne än blott Valspråket Plus ultra.
  • Planberg; Ordens förste och siste Canzler; en Herre til åren.
  • Joseph Israelson; stor Latinsk Poet; saknad af vitterheten; ägde i et utblottadt tilstånd en ograverad ägendom, den han sjelf ej visste at han ägde; dog i distraction.
  • Knapen; Virtuos i Kung Fredrics tid på Oboe. Omständigheterna så svaga och ägta ståndet så brydsamt, at Hustrun vid et tilfälle tog hans enda Oboe, och därmed kärnade smör i smörtunnan, hvarefter den klara Oboe-tonen aldeles försvann.
  • De öfrige Personerne igenkännas på sina behöriga ställen i desse Fredmans Sånger.

Efterföljande FREDMANS 65 SÅNGER äro, så til Poesie som den af mit til en del äfven componerade Musik, öfversedde, rättade och erkände. Stockholm d. 6 Aug. 1791. 
CARL MICHEL BELLMAN

(Källa: Fredmans epistlar 1992, Hillbom/Massengale, s. 7-9).

När du har fått en överblick över Bellman och hans tid, (Se Bekanta dig med Carl Michael Bellman!) kan du ta dig an den enskilda dikten genom att göra en grundläggande lyrikanalys. Det finns lika olika modeller för att göra en lyrikanalys . Här är en:

  1. Läs igenom dikten några gånger. Läs den högt de första gångerna så att du får en överblick över dikten, och hör hur orden låter. Anteckna dina första intryck.
  2. Vad har dikten för formell struktur? Är dikten skriven på ett speciellt versmått? Är den strofisk eller stikisk? Rimmad eller orimmad? Hur är strofer och/eller rader arrangerade? Är dikten berättande, dramatisk, lyrisk, didaktisk, erotisk, satirisk, eller något annat?
  3. Utröna vem som talar i dikten. Var uppmärksam på att poeten och diktrösten inte är samma sak. Poeten har skrivit dikten, men ’rösten’ i dikten är någon som inte nödvändigtvis behöver vara poeten själv, även om det är skrivet i jagform. (Att veta vem poeten var och var och när dikten är skriven kan underlätta förståelsen för vad som uttrycks i texten – all litteratur är tillkommen i en historisk, kulturell och social kontext, och att ha vetskap om denna kontext kan hjälpa dig med tolkningen av innehållet).
  4. Undersök miljön i dikten. Var och när utspelar sig handlingen? Kanske på en specifik plats som har bäring på tolkningen av budskapet? En dikt kan utspela sig när som helst, i dåtid, nutid eller framtid, på en verklig plats eller en påhittad. Miljön bidrar till diktens stämning och atmosfär och kan hjälpa dig förstå diktens budskap.
  5. Vilka är personerna i dikten? Är det en eller flera eller ingen? Om det är flera, vilken relation har de till varandra?
  6. Studera diktens bildspråk. Syftet med bildspråk är att väcka en känsla genom association hos den som läser. Leta efter liknelser, metaforer, metonymier, allegorier, symboler och liknande.
  7. Skriv ihop dina iakttagelser till en sammanhängande text. Ditt mål med texten skall vara att lyfta fram diktens motiv och tema, d.v.s. den situation som dikten gestaltar och det budskap och den stämning den ger uttryck för. Du skall också visa hur, d.v.s. med vilka retoriska och poetiska medel detta uppnås. Slutligen bör du redovisa dina egna åsikter om dikten, din analys, grundad på din läsning och upplevelse av texten, gärna i jämförelse eller kontrast med vad du vet om tiden och eller kontexten vari dikten tillkom.

Boktips

  • Afzelius, Nils, Myt och bild. Studier i Bellmans dikt, 2. omarb. uppl. (1964 [1945])
  • Afzelius, Nils, Staden och tiden. Studier i Bellmans diktning (1969)
  • Bellman sedd och hörd: porträtt, dokument och vittnesbörd, sammanställda av Leif Kretz, Sten Åke Nilsson, Torkel Stålmarck (1994)
  • Britten Austin, Paul, Carl Michael Bellman.Genious of the Swedish Rococo (1967)
  • Britten Austin, Paul, Carl Michael Bellman. Hans liv, hans miljö, hans verk, övers. Gun och Nils A. Bengtsson, (1970)
  • Den svenska litteraturen II, red. Lars Lönnroth & Sven Delblanc, (1988), s. 9-186, (1999), s. 275-442
  • Gustavian Opera. An Interdisciplinary Reader in Swedish Opera, Dance and Theatre 1771-1809, red. Inger Mattsson (1991)
  • Huldén, Lars, Carl Michael Bellman (1994)
  • Johannesson, Kurt, ”Bellman och ceremonierna” i Tio forskare om Bellman. Föredrag vid Vitterhetsakademiens symposium 15-17 september 1976,red. Horace Engdahl, Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Filologiskt arkiv 20 (1977), s. 96-113
  • Lamm, Martin, Upplysningens romantikDen mystiskt sentimentala strömningen i svensk litteratur, (1981 [1918]) Frihetstiden, del I, s. 137-320
  • Lamm, Martin, Upplysningens romantik. Den mystiskt sentimentala strömningen i svensk litteratur, (1981 [1918])) Gustavianska tiden, del II, s. 123-500
  • Landen, Leif, Carl Michael Bellman – En biografi (2008)
  • Larsson, Carl och Hellquist, Magdalena, Ordbok till Fredmans epistlar, Svenska vitterhetssamfundet (1967)
  • Levertin, Oscar, Teater och drama under Gustaf III. Litteraturhistorisk studie (1920), s. 5-254
  • Lönnroth, Lars, Ljuva karneval! Om Carl Michael Bellmans diktning (2005)
  • Musiken i Sverige II. Frihetstid och gustaviansk tid 1720-1810, red. Leif Jonsson och Anna Ivarsdotter-Johnsson, Stockholm 1993
  • Ny Illustrerad Svensk Litteraturhistoria (1967), andra bearb.uppl., s. 307-576
  • Ny Illustrerad Svensk Litteraturhistoria II, (1967), andra bearb. uppl., s. 89-303
  • Nyström, Marianne, Lovisa Bellman född Grönlund. En bok om Carl Michael Bellmans Hustru (1995)
  • Rangström, Lena, Hovets dräkter (1994)
  • Rangström, Lena, Kläder för tid och evighet (1997)
  • Skuncke, Marie-Christine & Ivarsdotter, Anna, Svenska operans födelse. Studier i gustaviansk musikdramatik (1993), s. 72-80, 100-113, 146-154, 181-194, 195-212, 222-225, 227-244, 299-302, 306-318

Internettips

Carl Michael Bellman samlade verk
www.samladeverk.bellman.org

Carl Michael Bellman Hemsida 
www.bellman.net
Thord Lindés Bellmansida. Innehåller information om Bellmans liv och verk, texter och noter till bl.a. Fredmans Epistlar och Fredmans sånger, m.m.

Bellmankonkordansen
http://spraakbanken.gu.se/Bellman/
Hur ofta förkommer ordet ’ljusblå’ i Bellmans diktning? I vilken volym hittar man ’Papegoijaden’? Från vilken Epistel kommer citatet ”Gutår båd natt och dag”? Här kan du söka i Bellmans samlade verk.

Bellman, Projekt Runeberg
http://runeberg.org/authors/bellman.html
Projekt Runebergs Bellmansidor.

Sällskapet Gustafs skål!
http://www.gustafsskal.se/
Svenskt 1700-talssällskap. Verkar för att levandegöra 1700-talskulturen (främst den gustavianska) i avseende på klädedräkt, dans, musik, mat, sociala seder etc.

Stockholmskällan
http://www.stockholmskallan.se/
Nätresurs för lärare och elever i ÅK 6-gymnasiet där man kan söka texter, kartor, fotografier och andra källor som berättar om Stockholms historia.

Pied en l’Air
www.piedenlair.se 
Stockholmsensemble som framför historiska danser i tidstypiska dräkter.

Eighteenth Century Resources
http://andromeda.rutgers.edu/~jlynch/18th/ 
Länksamling med webbplatser över hela världen om och kring 1700-talet.

18th Century English Music
http://www.rslade.co.uk/ 
Biografier över kompositörer, porträtt och illustrerade historiska kommentarer.

Statens ljud- och bildarkiv (gamla Bellmaninspelningar)
http://smdb.kb.se/
Här finns bl.a. ett arkiv med fonografcylindrar med flera Bellmaninspelningar från 1900-talets början.

18th Century Music 
http://www.18thcenturymusic.com/ 
Interaktiv musikresurs på nätet.

Costume Society of America 
www.costumesocietyamerica.com
Amerikanskt dräkthistoriskt sällskap som verkar för forskning kring kostymhistoria. Relativt stor onlinebokhandel.

La Couturière Parisienne
www.marquise.de 
Informativ tysk sida om dräkthistoria från medeltiden till 1900-talet. Innehåller bl.a. artiklar, bilddatabas på historiska dräkter, tygmönster från olika epoker samt ”how to-guider” till olika epokers frisyrer, smink, klädsel etc.; bl.a. finns 1700-tals-recept på smink och parfym!

Durán Textiles AB
www.durantextiles.com
Laila Durán säljer nyproducerade tyger – silke och kattun – efter svenska 1700-talsmönster. Även knappar, band och andra accessoarer.

Encyclopedia Mythica
http://www.pantheon.org/
Webbaserat uppslagsverk med artiklar och förklaringar över världsmytologin och dess figurer. Egyptisk, Afrikansk, Asiatisk, Grekisk, Romersk, Nordisk mytologi.

Tidskriften Populär Historia (nätutgåva)
http://www.popularhistoria.se/
Sök på t.ex. Bellman eller annat ämnesord du är intresserad av, för att se artiklar om ämnet.

Museer

Nordiska museet
http://www.nordiskamuseet.se/
Dukade bord: http://www.nordiskamuseet.se/sok/dukade%20bord

Stockholms Stadsmuseum
http://www.stadsmuseum.stockholm.se/

Vin- och sprithistoriska museet
http://www.vinosprithistoriska.se/