Var Bellman någonsin i Danmark?

Nej, Bellman var inte med sin fot i Danmark, men han har satt djupa spår i den danska litterära myllan, i danskt medvetande och i dansk kultur i minst 200 år. Vem skulle vara bättre skickad att belysa detta ämne än författaren Søren Sørensen, ordförande i Selskabet Bellman i Danmark och mannen bakom bibliografien Danske Bellmaniana på över 180 sidor. Nu stod han i talarstolen i Svenska Akademiens stora högtidssal och lade ut texten - på renaste svenska! Men det skulle inte bli någon katalogaria över de nära 300 dikter, sånger och visor som han har förtecknat. Om språket var elegant, så var föredragets disposition det inte mindre. Allt kom att röra sig kring en enda epistel, Ep. 77, månskensepisteln, som börjar "Klang mina Flickor! se skyarna glimma/ Stjernorna försilfra båd vatten och land", svartsjukedramat kring Jungfru Sophia på krogen Lokatten, vars skylt knarkar och lyser med tassar och klor, och som slutar med att Fredman jagas iväg av den rasande Captenen från Alicant, "käppen öfver hufvud och doppskon i skyn". Ett självporträtt av vår folksjäl kallade talaren Ep. 77 och ville visa en bild av den danska kulturhistorien enbart genom olika diktares och tiders användningar av den.

Först bland dem är den hemliga förälskelsen i den nittonåriga aktrisen på Det kongelige Teater Johanne Luise Heiberg, som Henrik Hertz framför i dikten "Posthuset i Hirschholm" från juli 1832, "Bellmanssommaren" som den har kallats i dansk litteraturhistoria. Där är familjen Heiberg, som vi svenskar känner om inte annat så genom P.O. Enqvist, med unge Henrik som gäst i huset. Man sjunger och spelar Bellman "under de vandrande lågtrycken", och gästen diktar en visa till damerna, Johanne Luise och hennes svärmor, på Ep. 77:s mönster och melodi - även med direkta citat. Nattstämning, kärlekssuckar, som inte kan missförstås, men för säkerhets skull också reverenser för den äkta mannen, bellmanianen Johan Ludvig, för att undgå hans svartsjuka. Dikten, som kan avnjutas på Selskabets CD, har varit många generationer danska gymnasieelevers inkörsport till Bellmandikten.

Härnäst gällde det den epok i dansk litteraturhistoria som har kallats "sårfebern från Dybbøl", sviterna efter katastrofen i 1864 års krig, då Danmark tvingades avstå från hertigdömet Slesvig, framställt som moderlandets mest älskade unga dotter. En hel generation diktare hade att handskas med denna känsla av nationellt nederlag, övergivenhet och revanschism. En som fått ge sig av, latinskolerektorn Edvard Lembcke, numera mest känd som Shakespeareöversättare, skrev sången "Blev nu til Spot dine Tusindaarsminder?", fem strofer på melodin till Ep. 77 med små allusioner till texten; den blev länge en samlande allsång i möteskulturen. Framåt, framåt. För Holger Drachman blev Bellman en frihetsapostel i reseboken "Den hellige Ild", som innehåller ett fint Bellmanskapitel. Där ingår en dikt "Bellman blandt Skærene", som kan stå som programdikt för en av de ledande tankeriktningarna inom dansk kulturhistoria, brandesianismen (nu närmast kulturradikalismen) och därmed över i socialismen. Lantarbetarnas diktare Andreas Dolleris kunde sin Bellman och Ep. 77 och parafraserar Fredman i dikten "Nu rinder sol i sin vælde fra skyn", en kampsång för lantproletariatet 1919, som fick sluta detta inspirerat genomförda tal.